Sensommarsöndag i Småland

Igår medan jag var borta, plockade maken och hunden en hel hink lingon. Hunden gjorde nog inte så mycket, men han fick följa med till skogs. Det fanns gott om skogens röda guld. Idag har maken kokat lingonsylt som ska avnjutas under vinterns kalla dagar.

Den här dagen hade vi en hel del på programmet trots att vi fick avstå från gudstjänsten. Först åkte vi till Långstorp. För andra året i rad ordnade Cordin ett event där under Rusken Runt-dagarna. Ska vi ses? hette årets event. Vi kom bara några minuter före Katrin, Fredrik och Zack. Tasse och Malin var redan på plats som medarrangörer.

På verandan satt ett glatt gäng och pratade. Det var växjöbor, lammhultsbor och bredarydsbor. Det finns alltid mycket att diskutera, när geocachare träffas. En ny mystgömma släpptes precis innan vi åkte, men jag hade inte tid att leta upp den. Den får jag logga nån gång när jag är i trakterna igen. Jag vet vad den går ut på.

Katrin och jag gick i alla fall tipsrundan som Cordin ordnat. Vi vann inte. Det gjorde ramso13 såg jag i loggarna.

Maken och jag ville också besöka chokladbutiken i huset bredvid. Det blev en hel del choklad inhandlad och provsmakad. Sen åkte vi hem till Kolvarp. Vi skulle inte stanna så länge där, men vi skulle hämta mammas present till äldsta barnbarnet och ta med till Växjö.

Det var dit vi var på väg för att fira sonens födelsedag. Vi ställde bilen vid hans hus och sedan gick vi till en restaurang vid Växjösjöns norra strand. Idag var det många ute på promenad.

Det blev stekhuset på 4 krogar som fick vårt besök. Vi beställde lite olika och kunde provsmaka flera rätter på det sättet. Maken tog färsbiff, sonen fläskfilé och jag entrecote. Till det beställde vi klyftpotatis och olika såser. Bearnaisesås, barbequesås, rödvinssås, pepparsås och chipotlekryddad sås provades. Det var gott och vi blev mätta.

Maken ville gärna åka ut till Kronobergs slottsruin. Han hade aldrig varit där så vi åkte dit. Jag har varit här flera gånger bl a för att geocacha.

Slottsruinen ligger på en holme i Helgasjön. Det första stenhuset byggdes här på 1400-talet. På 1500-talet var det en viktig befästning. Här residerade Nils Dacke en vinter. Vasakungarna lät bygga ut det, men danskarna brände slottet flera gånger. Senare fick det förfalla. Nu är det bara en ruin.

Vid bryggan låg ångaren Thor. Den har jag hört talas om många gånger. Den har trafikerat Helgasjön i en bra bit över hundra år. Vi frågade en av dem som var på båten och han sa att maskinen var från 1880-talet. Det var alltså samma maskin som förde min mormor från Asa till Växjö för snart hundra år sedan.

Vi köpte kaffe och en kula glass på caféet vid Ryttmästargården. Jag hade lite ont i huvudet och det brukar kaffe kunna avhjälpa. Sen körde vi hem sonen till hans lya innan vi vände hemåt mot Finnveden igen.

Medan vi varit borta hade man haft delinvigning av kanotleden längs Storån. Etappen mellan Forsheda och Kvarnagården var det som öppnades. Det fanns en ny brygga vid bron i Forsheda. Vi var tvungna att stanna och kolla på den när vi ändå körde förbi på väg hem. Härifrån hade man under dagen kunnat paddla kanot ner till Kvarnagården. Vid affären hade någon från Leader Linné, som är med och finansierar projektet, berättat om detta. Det är ett samarbete mellan kommunen och näringslivsföreningen i Forsheda. Kanoten ligger ju hemma på gårdsplanen så vi ska absolut testa leden nån dag.

Nere i Kvarnagården måste man lyfta kanoterna förbi kvarndammen. Där har man byggt ett vindskydd som kanotister kan rasta och övernatta i. Jag hörde talas om detta redan igår av 1000sjöar som har koll på sådant här. Redan sent igår kväll publicerades en gömma som han lagt ut där. Jag såg när den kom, men valde att inte åka mitt i natten. Det gjorde i stället några andra som loggade den efter halv tre nån gång. Jag kan ju åka dit nån kväll och kolla på vindskyddet. Det kan bli en lagom utflykt för hunden och mig.

Gömmor, fika och gemenskap

Det blev lördag och den visade sig från sin bästa sida. Solen sken och det var riktigt skönt ute. Vi hade lite att fixa på morgonen och förmiddagen, men sen gav jag mig av på en tur till Hjälmsryd. Där hade Stampis och 66Lynx ordnat ett fikaevent vid Boatorp. Det är en hembygdsgård som ligger bakom kyrkan. Jag har varit vid kyrkan och på kyrkogården många gånger för mina morföräldrar ligger begravda där. Men jag har aldrig varit i Boatorp förut.

När jag anlände var underhållningen slut och nästan alla rusade iväg med ett papper i handen. Cachesläppet hade just skett. Jag brydde mig inte om att jaga FTF:er den här gången så jag pratade med dem som stannat kvar i stället. Jag lånar några bilder från nämndemannens framträdande.

Estradören var över 90 år gammal. Han berättade om Boatorp, spelade och sjöng. Dessutom blev det allsång med geocachinggänget.

Några bekanta var kvar på gården. Det var ett riktigt fint ställe, perfekt för ett event.

Kaffet och kakorna var inte slut som tur var. Jag fixade mig en kopp och mumsade i mig en kaka.

Inne i huset fanns många bilder från förr. Kanske fanns det släktingar till mig med på bilderna. Det är svårt att tänka sig att mormor och morfar gick klädda så här när de var unga.

Eventsarrangörerna var kvar och väntade ivrigt på att få höra hur det gått för FTF-jägarna. Efter ett tag kom några tillbaka och de hade idel lovord att utdela.

Några hundar fanns med. Här är det Ella från Forsheda. Henne har jag träffat förut. Charlie från Växjö var också en gammal bekant jycke.

Den allra närmaste gömman hette Stonehenge och fanns inte alls långt från eventsplatsen. Jag hängde på när några andra började leta där.

1000sjöar hittade den och Aurora10 övervakade loggningen.

Några av de nysläppta burkarna var mystar. De fanns även på papper vid eventsplatsen och jag löste snabbt den ena som hette Ze-bra. När det var dags att dra vidare, frågade jag 1000sjöar om han skulle med och logga den. Den fanns en liten bit ifrån Boatorp längs vägen mot Rörvik.

Jag hade ju gjort grovjobbet vid mystlösningen så 1000sjöar fick göra jobbet vid loggningen. Det gick fort det också och vi fann den lilla zebran utan att bli däckade.

Jag släppte sedan av 1000sjöar vid hans bil. Han skulle haka på husvagnen och fortsätta sin resa. Jag tänkte först logga Busskyrkan och sedan dra vidare mot Vetlandahållet. Jag hittade burken med en gång och kunde logga helt ostörd.

Nya Hjälmsryds kyrka syntes i bakgrunden. Här gifte sig mina föräldrar. Här har jag varit på begravningar, men nu finns inga nära släktingar kvar i de här trakterna.

Sedan fortsatte jag norrut och kom till Gamla Hjälmsryds kyrka. Här har jag också varit förut. Dels har jag loggat en gammal gömma här. Dels har jag varit här på studiebesök med en av klasserna jag undervisat i. Nu fanns här en ny gömma vid namn Quasimodo. Namnet anspelar väl på ringaren i Notre Dame. Här finns en fin fristående klockstapel vid den gamla medeltidskyrkan.

När jag loggat den enkla gömman, kunde jag vinka åt 1000sjöar, som också hittat hit. Han satt i husvagnen och laddade ner de nya cacherna i en PQ. Här var det visst bättre täckning än vid Nya Hjälmsryd.

Smidesgrindarna var väldigt vackra. De berättar liknelsen om de tio jungfrurna. Alla somnade medan de väntade på brudföljet, men bara fem av dem hade olja kvar så de kunde tända sina lampor. Det gäller att vara redo är sens moralen.

På dagens program fanns även ett besök i Vetlanda inplanerat. Jag drog iväg däråt för att försöka logga några lösta mystar. Jag hittade den första, Matte-myst #2.

Sen försökte jag leta upp 3-4 till men de ville inte visa sig för mig. Jag fick trösta mig med att plocka lite blåbär och äta upp dem.

Det var en fin skog de skulle finna i, men stigarna ledde mig inte till gömmorna den här gången trots att jag fått grönt i checkern.

Ormbunkarna gulnar, hösten är i antågande. Det har jag inget emot. Jag gillar hösten. Den är härlig även om det regnar en del ibland, men det gör det ju året om.

Idag sken solen i alla fall. Det var ingen nederbörd som hotade.

Man kan hitta många konstiga organismer i skogarna. Denna svamp är en sådan. Vad jag förstår så är det en pulverticka.

Tomten hade tappat en del av sitt skägg i skogen. Det hängde gott om lavar i träden. Det lär ju vara ett tecken på att luften är ren och fin här.

Jag gav upp försöket att hitta fler mystar. Nu var jag hungrig och hittade i stället ett gatukök där jag kunde inhandla lite mat för magen. Det blev en Vetlandatallrik. Det räckte med en medium som innehöll två hamburgare i stället för tre som den stora versionen hade. Man behövde inte välja mellan pommes eller potatismos. Här fick man en halv portion av varje plus sallad och dressing. Inklusive en burk läsk kostade detta skrovmål bara 60 kr. Rickards gatukök var livligt frekventerat av sextioplussare. Jag tror nästan att jag drog ned medelåldern lite.

Nästa punkt på agendan var att undersöka en power trail i Björköby. Dessa snabba cacher längs vägarna hör inte till favoriterna att leta upp, men ibland kan det vara kul att hitta många. Antingen gör man det för att snabbt nå ett mål eller för att samla på sig favvopoäng att dela ut. Jag svängde in på vägen mot Björköby och den första gömman fanns redan i korsningen. Där kunde man inte stanna. Nummer två fanns i kurvan. Där var inte heller lämpligt att stanna. Jag fortsatte till Björköby PT1 #3 där det fanns en liten väg att köra in bilen på.

När den var loggat, promenerade jag tillbaka till ettan och tvåan. Det var inte fel att röra på benen lite efter att ha suttit i bilen ett tag. Vid vägkanten hittade jag fina blomster.

Flera fjärilsarter besökte dessa blomrestauranger. Påfågelögat ville inte fastna i skarpt läge i kameran, men det gjorde denna nässelfjärilen.

Sedan vände jag och gick samma väg tillbaka till bilen innan jag fortsatte längs trailen. Batterinivån var låg i min GPS och till slut slocknade den. Då var det förstås dags att byta till fulladdade batterier. Jag rotade i väskan efter batterilådan, men den fanns inte där. Katastrof! Det var bara att inse faktum att den nog var kvar hemma. Jag loggade några till med hjälp av mobilen, men det var nästan hopplöst att se något i solskenet. Så jag gav upp efter tio gömmor.

Gömmorna var inte så märkvärdiga. Det brukar inte powertrailcacher vara. Jag brukar tröttna på att leta efter petrör i granar. Dessa var dessutom kamotejpade. Jag vände tillbaka mot Vetlanda, men i Ekenässjön fick jag syn på en öppen Coopbutik. Där lyckades jag inhandla lite ersättningsbatterier, visserligen alkaliska, men de fick duga.

Nu kunde jag fortsatta att leta efter nedladdade cacher längs hemvägen. Vid en gammal källare skulle det finnas en, men det röret var tomt.

När gamla vägar renoveras och rätas, blir det ibland en del sidospår till de nya vägarna. Vid ett sådant hittade jag Hundra meter balk. Det var ett 100 meter långt rostigt räcke längs grusvägen. Gömman var inte så svår bara man hittade rätt stolpe.

Jag körde samma väg tillbaka som jag åkt åt andra hållet. Mellan Gamla och Nya Hjälmsryd fanns några gömmor signerade dagens eventsvärdpar. Först stannade jag för att leta upp The small red. Här fick jag en tydlig nolla mitt i gräset, men de enda lysande röda tingen jag såg där var mina egna nya sandaler, införskaffade dagen innan. Jag har letat hela sommaren efter den här typen i min storlek men inte förrän nu hittade jag ett par. De är kanonsköna och ska senare användas som inneskor på jobbet. Gömman, då? Jo, den hittade jag till slut 18 meter från min nolla och den var röd.

Nästa stopp blev vid ett litet vattenflöde vid sidan av RV30. När jag klev ur bilen och gick ner mot ån hamnade jag vid en liten idyll. Vattnet porlade bland stenarna. Solen sken mellan lövverket.

Här bodde Skogens prins och han verkade trivas vid vattnet. Det var en trevlig gömma som gömde sig här. Man blir glad av att hitta sådana här platser helt oväntat.

De nya eventsgömmorna hade kommit på nätet men jag hade ju dem också på papper. När jag närmade mig eventsplatsen, kollade jag om det fanns någon mer i närheten. Lemon tree verkade inte vara så långt borta. Det fanns fler, men jag nöjde mig med att leta upp denna. Klockan tickade på och jag ville komma hem inte alltför sent.

Ljungen blommade i skogarna. Den lyste vackert lila mot allt det gröna och gula. Jag gillar ljungen, när den blommar. I fredags köpte jag en ljung att ha i en kruka. Nu är det dags att plantera lite höstblommor i krukorna och snart måste en del krukväxter flytta in igen. Sommarutevistelsen är slut för det här året och nätterna blir allt kyligare.

Dagen sista gömma loggade jag vid Ohs kyrka. Den kom för ett tag sedan och fanns med på listan över gömmor att besöka den här dagen. Solen sken på kyrkan medan den vackra allén, som leder fram till den, låg i skugga.

 Vid kyrkan stod massor av bilar. Det verkade vara någon sorts samling därinne, men ingen människa syntes till utanför. Rusken Runt-dagarna pågår så det kanske var gudstjänst eller konsert i kyrkan. Tidigare på dagen, när jag passerade genom Ohs, var det gott om folk i samhället. Tågen körde väl på Ohsabanan och det verkade vara en hel del försäljning vid stånden. När det blivit kväll var det tyst och tomt. Jag åkte sedan direkt hem till maken och hunden. Det blev trots allt en trevlig dag.