fredag 16 juni 2017

Frälsarkransen: Släpp taget!

Efter ett långt uppehåll återkommer jag med mina tankar utifrån Frälsarkransen. Jag hoppas kunna skriva lite oftare nu. 


Intill den lilla vita Jagpärlan hittar vi en stor vit pärla som kallas Doppärlan. Jag har också för mig att den kan kallas Överlåtelsepärlan. Det är i alla fall det namn jag brukar använda.


Dopet är ofta missförstått. Man förknippar det med en namngivningsceremoni. Namnet får vi som regel från våra föräldrar, men dopet är något annat. Kyrkorna har lite olika uppfattning om dopet. I en del praktiseras barndop medan andra har troendedop. Oavsett vilket dop det handlar om, så betyder det att dopkandidaten överlämnas i Guds händer. Vid barndop är det föräldrarna och faddrarna som överlämnar barnet och lovar att tillsammans uppfostra det i kristen anda. Vid troendedop är det dopkandidaten själv som bekänner sin tro och överlåter sitt liv åt Gud.

Vi valde att inte döpa våra pojkar som barn. Vi hade en barnvälsignelse i stället. Vi ville att de själva skulle få ta ställning om de ville döpas eller inte. På ett sätt tycker jag att vi tar ifrån barnen en viktig upplevelse eftersom de inte kan minnas sitt dop om det sker när de är små. Visserligen påminns de om sitt dop vid konfirmationen, men själva dopet kan de inte minnas.


Tro handlar om att våga lita på Gud och släppa taget. Vi vill så gärna kontrollera allt i våra liv så det kan vara svårt att släppa taget och kasta oss ut i det okända. I dopet bekräftar vi vår tro genom att kasta oss ut i ett annan element, vattnet.

I dopet döps vi inte till vårt namn. Vi döps till Kristus. Vi är kristna, de som följer Kristus Jesus. Man kan också se dopet som en symbolhandling. Vi dör och uppstår till ett nytt liv tillsammans med Kristus. Det är det fantastiska med livet med Kristus, han finns alltid vid vår sida. "Jag är med er alla dagar intill tidens slut." Under alla veckor jag låg på sjukhuset hade jag ibland svårt att komma till ro och sova. Då kunde jag gnola tyst inom mig: "Du omsluter mig på alla sidor och du håller mig i din hand. Efter en stund kunde jag oftast somna i lugn och ro.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar